utmattning el grande

Jag har haft en helt lysande helg som på fredagen inleddes med att efter jobbet äta middag och bli lagom full med J, promenad och popcorn.

Lördagen var sovmorgon, denna underbara raritet i min värld samt slow-mofrukost enligt konstens alla regler. Resten av dagen ägnades åt julklappsspaning, sushiätning, fika och sociala aktiviteter på vernissage. J är nu officiell bland mina yngre syskon, svägerskan samt lite vänner som befann sig på plats. Det gick helt enkelt lysande och jag var knappt nervös, kanske för att jag känner J lite bättre (eller för att det bjöds på vin som dracks i snabb takt).

Han har även visat sina kvalitéer när det kommer till att gå på stan - precis lagom intresserad och kan peppa en när man ledsnar (vilket i mitt fall brukar bli efter högst en timme) och det verkar som om vi ligger på ungefär samma nivå av shopping(o)intresse.

Jag beslöt mig efter moget övervägande att dissa ettornas fest på skolan som gick av stapeln på lördagkvällen. Dels var det maskerad och inte ens PKK's lysande idé om att jag kunde vara ett Ä med henne piggade upp och dels var jag sjukt opeppad på att supa med klasskamraterna. Att det var sjukt trevligt att hänga med J kan också ha spelat in.

Efter ett kort pit-stop med pizza och uppsnyggning hemma hos mig åkte vi till Riche och socialiserade mera med C och hennes sämre hälft plus sällskap. Jag blev även introducerad till den första av J's vänner vilket jag tror gick bra. Han var trevlig och städad och jag tror att jag skötte mig good enough.

Jag blir trött bara av att skriva det men söndagen bjöd på ännu mera socialiserande i form av fika med PKK samt T plus man och vänner. PKK fick chansen att göra ett nytt bra intryck på J utan att vara helt galet bakis och lyckades med bravur. De har nämligen träffats två gånger förut via J's inneboende men båda gångerna har hon mest suttit i hans soffa med grav bakfylleångest och på sin höjd kunnat vinka lite med ena handen.

Efter denna räcka med aktiviteter var vi så trötta att vi knappt orkade med något. Lägligt nog ringde lillebror och bjöd på både söndagmiddag och glögg med pepparkakor och efter att ha kommit på den lysande idén att vi kunde åka bil fram och tillbaka (minsta möjliga E in) tackade vi ja. Och så fick sniglarna även chansen att träffa J lite mer på tu man hand och jag tror att han blivit godkänd, den snobbiga dialekten till trots.

/dame can't make up my mind