Idag anlände vi glada i hågen till skolan och vår nya delkurs i husdjursgenetik. Vi fick köpa kompendium för hundra kronor och sedan sätta oss och vänta i ungefär en timme medan vår nya förvirrade lärare först delade ut hand-outs med hjälp av assistent (istället för det beprövade sättet att bara lägga dem på bordet vid dörren så att var och en kan ta en på väg in i salen) och sedan delade ut ytterligare ett (ett!) papper via samma assistent. Tur för henne att hon hade en assistent.
Sedan pratade hon tyst som en myra och när vi bad henne prata högre sa hon att hon kunde försöka men att hon hade så naturligt svag röst att det inte säkert gick (sic!?!). Med gemensamma krafter fick vi henne att inse att mikrofon var ett bra alternativ men då klagade hon på att hon ville gå runt varpå vi föreslog den fantastiska uppfinningen bärbär liten mikrofon (som finns i alla våra klassrum). Efter mycket om och men och lite hjälp från en kille i vår klass som tydligen fått någon form av "tekniskt-snille-rykte" lyckades hon få på den och föreläsningen kunde börja och då inledde hon med att osäkert hoppas att hon skulle hinna klart nu när allt tagit sådan tid.
Som bästa E så skarpsinnigt uttryckte det "jag blir grymt provocerad när människor är sådär osäkra och oorganiserade". Word!
Dock är det intressantaste med det hela är att detta inte är en enskild händelse. Varenda jävla föreläsare (eller i alla fall 90% av dem) har nada koll på tekniken och otalig är tiden som slösats på att vänta på att de ska få koll på mikrofonerna/ljuseet/datorn/PP-presentationen/whatever. Hur svårt är det att bara skicka dem på en teknikkurs en gång för alla?
Fast en rolig sak finns med teknik-retardsen. De måste alltid ringa efter hjälp och samtliga som jobbar med typ teknisk support eller vad det nu är på vår skola är halvlodiga hårdrockare med svart skinnjacka/rock samt tröja med valfritt heavy metal-tryck.
/ dame can't make up my mind
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar