uppdatering sedan sist

Så, vad hände efter att jag blivit förkyld i början på december?

Jag klarade pisslätt tenta i parasitologi, redovisade meningslös s.k. "poster" om Harpest - biovapnet i den svenska skogen (mohahaha) och lämnade sedan skolan och Uppsala med ett leende på läpparna för att ha välbehövligt jullov.

Handlade julklappar och skaffade mig svår kreditångest då pengarna inte riktigt räckte, flyttade ifrån Uppsala för gott och alltid genom att lämna tillbaka mitt studentrum till studentstaden igen samt hann med de allra nödvändigaste i form av julpynt/julbak innan julafton.

Därefter hade jag välbehövlig julledighet med J och familjen/släkten. Smolket i bägaren var rejäl förkylning som anlände innan nyår och inte gav med sig förrän häromveckan vilket innebar plugg och skrivning av två tentor under snörvel och host. Den ena tentan (som för övrigt var en omtenta) klarade jag med mina två poängs marginal och den andra väntar fortfarande på att bli outad.

I övrigt ägnades ledigheten åt att introducera J till släkt och en del vänner samt att själv bli introducerad för hans dito. Det gick alltigenom lysande och han bevisar om och om igen sin briljans eftersom merparten verkar trivas bra i hans (och mitt) sällskap. Med risk för att låta som Odenplan kan jag inte nog highlighta J's kvalitéer som person och med risk för att låta som en tönt - jag har under julen som gått blivit övertygad om att han är den man jag kommer att gifta mig och skaffa barn med. Det kan till och med vara så att vi bestämt ungefär när vi ska gifta oss.
I vilket fall tillbringar vi fortfarande nästan all ledig tid tillsammans till vår glädje och andras eventuella förtret men jag har inte haft så här roligt med en person sedan min bror föddes så det känns som om det kvittar.

Blev även faster för tredje gången strax innan nyår. Min storebror som nu är 58 år går i vår fars fotspår och skaffar nya barn med yngre och mer kompatibel fru. Bebisen har inte fått något namn ännu men verkar må bra och ser helt ok ut för att vara nyfödd samt att mamman U verkar vara ett utmärkt tillskott till släkten.

Min klasskompis CK ska även få barn i maj och likaså allra bästa S vilket gör att bebisarna haglar tätt i min omgivning. Jag misstänker att högre makter försöker få mig att vänja mig vid små saker och komma över min graviditets- samt förlossnings fobi. Kanske lika bra att börja nu eftersom jag faktiskt vill ha barn någon gång och då är så illa tvungen att bita i det sura äpplet.

Eftersom S ska slippa föda en oäkting var vi även på bröllop strax efter nyår och det var helt perfekt på alla sätt och vis och J bevisade sin förträfflighet även i stora, sociala sammanhang. Jag var ursnygg i guldklänning och höll trots elak förkylning ett improviserat tal som föll i mycket god jord hos bruden.

Men nu är det vardag igen och jag har börjat promenera till skolan igen, nu med sällskap av CK (som försöker minska boll-tendensen) samt att jag måste börja träna på allvar så att jag är stark nog inför Gotland Runt. Åt middag med GR-gänget hemma hos skepparen häromveckan och det verkar bli riktigt bra. Blev även sjukt peppad på att segla och det ska bli mycket intressant att se hur jag och J funkar ihop på en båt.

Jag försöker även styra upp skolan lite bättre, jobba lite mer och inte tillbringa all ledig tid med J men wtf - vi bor ju praktiskt taget ihop redan och älskar varandra över allt annat så det är inte läge att spela svårfångad.

/ dame can't make up my mind