Efter att ha genomlidit fredagens föreläsning som snittade tre ord per minut (zzz), lånat en tio kilos patologibok på skolans bibliotek (eftersom jag vägrar lägga pengar på kurslitteratur) och mött upp J för gemesam hemresa började den efterlängtade helgen.
Jag har inte tidigare haft vett att uppskatta de två dagar av ledighet man bjuds på varje vecka, kanske för att jag alltid jobbat inom service där helger inte existerar i ordets rätta bemärkelse eller för att jag levt ett relativt oinrutat liv. Men ju äldre jag blir och ju mer inrutat mitt liv blir desto mer uppskattar jag ledighet.
När jag dessutom inser att mina ledord sedan i somras har varit lugn och ro känner jag mig som ett russin men jag orkar inte med en massa tjafs och härj. När jag väl får chansen vill jag bara ha lugn och ro, jag vill bara hänga vid havet eller segla. Om det gör mig till lill-russin så fair enough.
Jag har även insett att jag ju äldre jag blir har fått fler och fler eremit-drag. Jag vill inte bara ha lugn och ro, jag vill även bli lämnad ifred och helst slippa daglig interaktion - särskilt med människor jag inte känner väl. Jag är sjukt social å ena sidan men folkskyggheten smyger sig på. Jag får akta mig så att jag inte blir en galen katt-tant.
Helgen har i alla fall gått i mina ledords tecken. Bara god mat, gott vin, bada, sova, chilla, pyssla. Lite social samvaro och lite nytta samt panik när jag för en timme sen insåg att jag hade natten på mig att maila in en text till skolan som jag lovat att ansvara för. Jag kanske gick för hårt in på just lugn och ro.
Det enda dåliga med att uppskatta helgerna är att man nu bara vill ha en till.
/dame can't make up my mind.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar